Site icon Vevve Löwenbok

Trauma och försummelse: Känslomässig förståelse och kroppsnärvaro

Vevve Löwenbok
Två kvinnor som utför Integrativ psykosomatisk traumaterapi / kroppsbaserad terapi

Detta är del 4 i artikelserien Trauma och försummelse: Känslomässig förståelse och kroppsnärvaro. I dagens stressfyllda värld är förmågan att förstå och hantera våra känslor avgörande för vår mentala och fysiska hälsa. Känslomässig medvetenhet och kroppsnärvaro är två kraftfulla verktyg som kan hjälpa oss att utveckla denna förmåga. Genom att bli medvetna om våra känslor och träna upp förståelse för hur de påverkar vår kropp kan vi bättre navigera genom livets utmaningar. Det främjar även en mer balanserad och tillfredsställande tillvaro. Denna artikel utforskar grunderna i känslomässig förståelse, som även kallas emotionell intelligens. Du får även läsa om hur kroppsnärvaro kan förbättra din förståelse av känslor. Samt hur medveten närvaro i din kropp kan spela en central roll i din personliga tillväxt och hälsa.

Vad är känslomässig förståelse?

Känslomässig förståelse, ibland kallad emotionell intelligens, är förmågan att känna igen och förstå dina egna känslor, samt deras påverkan på ens beteende och tankar. Det innebär att vara medveten om vad du känner. Men även varför du känner det, och hur dessa känslor påverkar dina interaktioner och beslut. Känslomässig medvetenhet är en nyckelkomponent i emotionell intelligens, som hjälper oss människor att navigera sina känslor på ett hälsosamt och effektivt sätt.

Att utveckla känslomässig medvetenhet är avgörande för personlig utveckling och välbefinnande. Detta eftersom det tillåter oss att bättre förstå våra känslor och hur de påverkar våra handlingar och relationer. Genom att vara medveten om våra känslor kan vi fatta mer informerade beslut, hantera stress effektivt. Det möjliggör även för oss att bygga starkare, mer empatiska relationer.

Exempel på känslomässig förståelse (emotionell intelligens)

  1. Relationer: I våra personliga och professionella relationer kan ökad känslomässig medvetenhet och framförallt förståelse, förbättra kommunikationen och minska konflikter. Till exempel, om du är medveten om att du känner dig irriterad på en kollega. Då kan du identifiera roten till din irritation och kommunicera mer konstruktivt istället för att reagera impulsivt.
  2. Beslutsfattande: När du är medveten om dina känslor kan du fatta mer genomtänkta beslut. Om du känner dig osäker på ett beslut, kan du använda din känslomässiga medvetenhet för att förstå om osäkerheten beror på rädsla eller brist på information. Detta hjälper dig att göra val som är mer i linje med dina långsiktiga mål och värderingar.

Känslomässig förståelse är en grundläggande aspekt av emotionell intelligens och personlig utveckling. Genom att utveckla denna medvetenhet kan du uppnå ett bättre välbefinnande och förbättra dina relationer samt ditt beslutsfattande. Att förstå och hantera dina känslor på ett medvetet sätt leder till starkare relationer, där du kan sätta gränser för din egen del – och veta att de respekteras av den andra parten. Att ta mer grundade beslut leder i sin tur till mer informativa beslut i både personliga och professionella sammanhang.

I vår strävan att leva ett mer balanserat liv är det viktigt att inte bara uppmärksamma och känna igen våra känslor. Vi behöver även förstå hur dessa känslor påverkar vår omvärld. Utifrån det är det väsentligt att kontinuerligt arbeta med att öka vår känslomässiga medvetenhet för att främja en sund och harmonisk livsstil.

Känslomässig förståelse kopplat till försummelse: svårigheter och strategier

Känslomässig förståelse är avgörande för att kunna hantera och bearbeta erfarenheter av försummelse. När en person har utsatts för försummelse under sin uppväxt, kan det påverka deras förmåga att förstå och reglera sina känslor på djupa och komplexa sätt. Här belyser vi vanliga svårigheter och erbjuder strategier för att arbeta med dessa utmaningar.

Svårigheter med känslomässig förståelse efter försummelse

  1. Förvrängd känslouppfattning: Individer som har upplevt försummelse kan ha svårt att korrekt identifiera och förstå sina egna känslor. De kan ha lärt sig att ignorera eller förneka sina känslor som ett sätt att skydda sig själva från smärta. Detta kan leda till förvirring och frustration när de försöker navigera sina känslomässiga reaktioner.
  2. Svårigheter med empati: Försummelse kan påverka förmågan att känna empati mot andra. Om man inte har fått tillräckligt med känslomässigt stöd under sin barndom, kan det vara svårt att förstå och känna medkänsla för andras känslor. Detta kan i sin tur påverka relationer och social interaktion negativt.
  3. Överväldigande känslor: När individer med en bakgrund av försummelse möter känslomässiga utmaningar, kan deras reaktioner vara överväldigande. De kan uppleva intensiva känslor som är svåra att hantera, vilket kan leda till utbrott, isolering eller undvikande beteenden.
  4. Försämrad förmåga att reglera sina käsnlor: Försummelse kan påverka utvecklingen av mekanismer för känslomässig reglering. Detta kan leda till problem med att hantera stress och motgångar, och individer kan ha svårt att hålla känslor i schack i vardagliga situationer.

Strategier för att arbeta med känslomässig förståelse

  1. Terapeutiskt stöd: Att söka hjälp från en terapeut som är specialiserad på trauma och försummelse kan vara avgörande. Terapiformer som kognitiv beteendeterapi (KBT) och traumafokuserad terapi kan hjälpa individer att identifiera och bearbeta sina känslomässiga reaktioner. Terapeuten kan också stödja utvecklingen av verktyg för känslomässig reglering.
  2. Känslomässig utforskning: Engagera dig i aktiviteter som uppmuntrar till känslomässig utforskning. Detta kan inkludera att föra dagbok, uttrycka känslor genom konst eller musik, eller delta i gruppterapi där du kan dela dina upplevelser med andra. Att skriva ner sina känslor kan hjälpa till att skapa klarhet och insikt.
  3. Medveten närvaro och kroppsmedvetenhet: Träna upp din förmåga att bibehålla medveten närvaro i tankar och kropp i din vardag för att öka medvetenheten om dina känslor och reaktioner.
  4. Träna på empati: Arbeta aktivt med att förstå och känna empati för andras känslor. Detta kan göras genom att läsa böcker eller artiklar om emotionell intelligens och empati, samt genom att engagera sig i övningar som fokuserar på att förstå andras perspektiv. Att öva på aktivt lyssnande i relationer kan också hjälpa till att förbättra empati.

Mindfulness och dess fördelar

Mindfulness, eller medveten närvaro, innebär att vara fullt närvarande i nuet och att observera sina tankar, känslor och kroppsliga sensationer utan att döma. Enligt Jon Kabat-Zinn, en forskare inom mindfulness-forskning, är mindfulness ”att vara uppmärksam på nuet med avsikt, utan att döma”. Tekniken syftar till att öka vår känslomässiga medvetenhet och hjälpa oss att hantera våra inre upplevelser på ett mer balanserat sätt.

Mindfulness relaterar direkt till känslomässig medvetenhet genom att främja en djupare förståelse och acceptans av våra känslor. Genom att praktisera mindfulness kan vi bli mer medvetna om våra känslor och lära oss att observera dem utan att reagera impulsivt. Detta ökar vår förmåga att hantera stress och stärka vår emotionella reglering.

Forskning på mindfulness

Mindfulness erbjuder flera vetenskapligt bevisade fördelar som kan ha en positiv inverkan på vår mentala och emotionella hälsa:

  1. Minskad stress: Forskning har visat att mindfulness kan sänka nivåerna av stresshormonet kortisol och hjälpa individer att hantera stressigare situationer med större lugn. Genom att fokusera på nuet och observera sina tankar utan att döma, kan man minska den negativa inverkan av stress på kroppen och sinnet.
  2. Förbättrad koncentration: Regelbunden mindfulness-träning har visat sig förbättra kognitiva funktioner som koncentration och arbetsminne. Genom att träna hjärnan att vara mer närvarande och mindre distraherad av yttre stimuli, kan man öka sin förmåga att fokusera och behålla information.
  3. Ökad emotionell reglering: Mindfulness hjälper individer att utveckla en bättre förmåga att reglera sina känslor. Genom att observera sina känslor utan att agera på dem, kan man lära sig att hantera emotionella reaktioner på ett mer medvetet och kontrollerat sätt. Detta bidrar till bättre hantering av känslor och en mer stabil emotionell tillvaro.

Mindfulness är en kraftfull teknik för att öka känslomässig medvetenhet och främja bättre stresshantering. Genom att praktisera medveten närvaro kan individer uppnå minskad stress, förbättrad koncentration och ökad emotionell reglering. Att införa mindfulness i vardagen kan leda till betydande förbättringar i både mental och emotionell hälsa.

Att förstå och tillämpa mindfulness kan vara en avgörande komponent i personlig utveckling och välbefinnande. Genom att regelbundet använda mindfulness-tekniker kan vi skapa en starkare grund för att hantera livets utmaningar och uppnå en mer balanserad och harmonisk tillvaro. Medveten närvaro erbjuder en praktisk metod för att leva mer i nuet. Vilket också stärker vår förmåga att hantera stress och känslor på ett mer medvetet och effektivt sätt.

Kroppsmedvetenhet och kroppsbaserade metoder

Kroppsmedvetenhet innebär att vara medveten om kroppens sensationer, rörelser och känslor. Det handlar om att förstå och observera hur fysiska upplevelser påverkar vårt känslomässiga tillstånd och vår mentala hälsa. Genom att öka medvetenheten om kroppens signaler kan vi bli mer medvetna om våra känslomässiga reaktioner och lära oss att hantera dem mer effektivt.

Att utveckla kroppsmedvetenhet innebär att du tränar dig att uppmärksamma dina kroppsliga sensationer, dina känslor, andning och det du kan uppleva inom dig. Och hur detta samverkar med dina tankar, ditt kroppsspråk, ditt fysiska tillstånd samt ditt känslomässiga välbefinnande. Denna medvetenhet hjälper dig att förstå och reglera dina känslor genom att koppla ihop kroppsliga sensationer med emotionella upplevelser.

Kroppsbaserade metoder

Mindfulness som nämndes ovan kan vara väldigt hjälpsam för många, och i flera fall. Men för andra, och i andra sammanhang kan vi behöver mer fysiska rörelse och ansträngning. Det finns inget facit, ingen övning som fungerar samma för alla. Därför behöver du anpassa det du läser efter dig, dina förutsättningar och behov. Exempel på kroppsbaserade metoder som kan stödja utvecklingen av kroppsmedvetenhet och främja din emotionella reglering är:

  1. Yoga: Yoga kombinerar fysiska ställningar (asanas), andningstekniker och meditation för att skapa en harmonisk balans mellan kropp och sinne. Regelbunden yogaträning kan förbättra kroppsmedvetenheten genom att öka din förståelse för kroppens rörelser och känslor. Detta kan leda till ökad emotionell stabilitet och bättre hantering av stress. Jag rekommenderar Traumaanpassad Yoga (TAY) eftersom den är specifikt framtagen för att komplettera traumabehandling.
  2. Meditation: Meditation, särskilt kroppsskanning och mindfulness-baserade tekniker, fokuserar på att uppmärksamma kroppens sensationer och känslor i nuet. Genom att regelbundet praktisera meditation kan du lära dig att observera dina kroppsliga upplevelser utan att döma. Vilket stärker din förmåga att hantera känslor och ökar din emotionella medvetenhet.
  3. Kroppsbaserad terapi: Kroppsbaserad terapi är terapiformer som integrerar kroppsliga erfarenheter med psykoterapeutiska tekniker för att behandla trauma och emotionella problem. Denna metod fokuserar på att hjälpa dig att förstå hur kroppsliga sensationer är kopplade till känslor. Genom att arbeta med kroppsliga upplevelser kan somatisk terapi främja känslomässig reglering och stressreducering.

Kroppsnärvaro och medvetenhet om dina fysiska sensationer är en viktig del av känslomässig medvetenhet och förståelse. Att utveckla denna medvetenhet kan vara avgörande för att hantera känslor och stress på ett effektivt sätt. Genom att använda kroppsbaserade metoder som yoga, meditation, och somatisk terapi, kan du öka din kroppsmedvetenhet och främja en djupare förståelse för hur kroppsliga upplevelser påverkar ditt känslomässiga välbefinnande.

Integrering av känslomässig förståelse och kroppsnärvaro i vardagen

Att integrera känslomässig medvetenhet och kroppsmedvetenhet i vardagen kan vara särskilt betydelsefullt för personer som har upplevt försummelse. Försummelse kan skapa djupa känslomässiga sår och påverka hur vi uppfattar och hanterar våra känslor samt vår kroppsreaktioner. Genom att aktivt arbeta med dessa aspekter kan individer börja läka och skapa en mer stabil grund för sitt välbefinnande.

  1. Börja dagen med medveten närvaro: Börja varje dag med en kort incheckning eller mindfulness-session. Avsätt 5-10 minuter för att stämma av läget med dig själv. Du kan röra på dig, skriva, dricka en kopp te eller sitta i stillhet – det som hjälper DIG att landa och få kontakt med ditt inre.
  2. Små stunder av kroppsnärvaro: Kan du få till flera tillfällen á någon minut av incheckning under dagen för att lyssna på din kropp så är det enormt värdefullt! Små steg är vägen fram till att bygga upp din förmåga till mer medveten närvaro för både kropp och tankar. Genom att stanna upp och känna efter hur din kropp känns kan du snabbare upptäcka och hantera stress eller spänningar. Det kan också hjälpa att du rör på kroppen för att uppmärksamma hur den känns.
  3. Reflektera över dina känslor: Avsätt tid varje dag för att reflektera över dina känslor och hur de påverkar ditt beteende. Detta kan göras genom att skriva dagbok, använda känslomässiga incheckningar, eller bara genom att sätta av några minuter för att tänka på hur du mår och varför.
  4. Avsluta dagen med reflektion: Innan du går och lägger dig, eller när du har lagt dig, reflektera över din dag. Hur har din medvetenhet om dina känslor och kroppsliga sensationer påverkat dig? Genom att avsluta dagen med en liten sammanfattning kan du öka din självkännedom och förbereda dig för nästa dag.

Bygg upp ett stöttande nätverk

Att omge sig med stödjande människor och resurser är avgörande för vår grundläggande trygghet, och för både vårt emotionella och fysiska välbefinnande. Här är några sätt att bygga upp ett stöttande nätverk:

  1. Våga luta dig mot dina nära och kära: Dela dina erfarenheter och känslor med vänner och familj som kan ge stöd och förståelse. Att ha en trygg person att prata med kan stärka din emotionella reglering och ge dig perspektiv. OBS! Ibland fortsätter vi att luta oss mot personer som inte fångar upp oss, som missbrukar vårt förtroende. Det här urholkar vår trygghet och har en negativ effekt på vår emotionella förståelse. Om du upplever att en person inte tar emot dig eller det du delar så får du sluta och välja någon annan att dela med. Du får välja vem du lutar dig mot!
  2. Delta i stödnätverk och gruppterapi: Om du inte har någon trygg relation att luta dig mot finns det grupper och stödnätverk du kan söka dig till. Att vara en del av en gemenskap som delar dina mål kan ge extra motivation och stöd.
  3. Använd dig av professionella resurser: Du kan också vända dig till en psykolog, psykoterapeut eller annan terapeut för professionell vägledning. Dessa kan ge dig verktyg och strategier för att integrera dessa metoder effektivt i din vardag.

Kom ihåg att även små steg mot ökad medvetenhet och självinsikt kan leda till stora förändringar i din livskvalitet. Ge dig själv tillåtelse att växa och utvecklas med stöd och vägledning – du får må bra!

När och hur söker jag hjälp?

Att söka professionell hjälp kan vara en avgörande del av att hantera emotionella utmaningar och utveckla känslomässig medvetenhet. Det kan vara lämpligt att söka hjälp från en terapeut eller rådgivare under följande omständigheter:

  1. Kronisk stress eller ångest: Om du upplever konstant stress, ångest eller oro som påverkar din dagliga funktion och livskvalitet, kan professionell hjälp vara nödvändig. En terapeut kan hjälpa dig att utveckla copingstrategier och hantera stress.
  2. Svårigheter att hantera känslor: Om du har svårt att reglera dina känslor eller upplever intensiva känslor av ilska, sorg eller rädsla som du inte kan kontrollera, är det viktigt att söka hjälp. Terapeuter kan erbjuda tekniker för emotionell reglering och stöd för att bearbeta dessa känslor.
  3. Relationsproblem: Om du har problem i dina relationer som inte förbättras trots ansträngningar och kommunikation, kan en terapeut hjälpa till att identifiera och lösa underliggande problem.
  4. Förändringar i sömn eller aptit: Betydande förändringar i sömnvanor eller aptit kan vara tecken på underliggande psykiska problem. En professionell kan hjälpa dig att förstå och åtgärda dessa symtom.
  5. Trauma eller överväldigande livshändelser: Om du har upplevt en traumatisk händelse eller en stor livsförändring och har svårt att bearbeta det, kan en terapeut hjälpa dig att navigera genom sorgprocessen och återhämta dig.
  6. Behov av självutveckling: Om du vill förbättra din känslomässiga förståelse och medvetna närvaro, kan det vara användbart att söka hjälp för att få verktyg och vägledning.

Resurser och stöd

Det finns flera resurser och stödalternativ tillgängliga för dem som vill utforska känslomässig medvetenhet och mindfulness vidare:

  1. 1177 Vårdguiden: En utmärkt första resurs för att hitta vårdalternativ och få vägledning om när och hur du ska söka professionell hjälp. Besök deras webbplats för information om hur du bokar tid hos en terapeut eller psykolog: 1177.se
  2. Socialstyrelsen: Ger rekommendationer och riktlinjer för psykisk hälsa och behandling. De erbjuder också information om olika typer av professionella stöd och behandlingar: Socialstyrelsen.se
  3. Kroppsbaserade metoder: Yoga och somatisk terapi är tillgängliga genom många terapeuter och centrum. Dessa metoder kan stödja din kroppsmedvetenhet och emotionella reglering.
  4. Onlineresurser och Appar: Det finns en mängd appar och webbplatser som erbjuder guidade meditationer, mindfulness-övningar och verktyg för känslomässig medvetenhet, såsom Headspace, Calm, och Insight Timer.

Kom ihåg att du inte behöver navigera denna väg ensam – det finns många stödjande resurser och professionella som kan hjälpa dig på din väg mot ett tryggare liv. Och två viktiga delar av det är ökad känslomässig förståelse och kroppsnärvaro.

Källor och referenser

Fler lästips:

Exit mobile version