#38 Klimakteriet eller utmattning? med Monika Björn

Vevve Löwenbok

11 månader ago

I dagens avsnitt gästar Monika Björn podden för att prata om Klimakteriet eller utmattning? Hur kan jag själv lära mig att förstå mitt mående. Men också; hur kan en psykolog eller terapeut vet om de ska behandla en utmattning, eller remittera vidare till läkare.

Du kan lyssna på avsnittet på Spotify, Apple podcast eller där du lyssnar på poddar

Kvinnor i klimakteriet har ökad självmordsrisk och depression

En annan aspekt av detta är något som jag och Monika pratade vidare om efter att vi hade stängt av inspelningen men vi både ville understryka och lyfta: Det är den ökade suicidrisken hos kvinnor i klimakteriet.

Längst ned finner du några artiklar som har studerat detta. En av de studierna är gjorda av Gibson m.fl. (2022) som har tittat på suicidrisken vid klimakteriet, de fann en fördubblad risk för självmord hos kvinnor i klimakteriet.

Den studien tittade på kvinnliga amerikanska veteraner och det finns flera faktorer som skiljer denna grupp från att helt kunna applicera resultaten på alla kvinnor i klimakteriet, men resultaten kan ses som en stark indikation för ett generellt mönster, särskilt när de ses i kontext med de andra studierna jag länkar till från ex Korea. Vilket visar på att detta ses i olika kulturer.

Hormonterapi som indikator för ökad suicidrisk vid klimakteriet

Några av fynden från Gibson m.fl. (2022)

Hormonterapi och ökad suicidrisk:

Hormonterapi sågs som en stark indikator för ökad suicidrisk. Det är alltså inte samma sak som att hormonterapin i sig orsakade den ökade risken, forskarna hänvisar till flera studier som funnit att depressionssymptom mm minskar när kvinnor får hormonterapi.
Gibson och gängets teori var att hormonterapi användes av kvinnor med svåra klimakteriesymptom, och att den gruppen mådde värst pga de svårare symptomen, och därmed hade ökade risk för suicid men också depression.
Forskarna pratar också om skillnad när hormonterapi sätts in, något Monika också kommer prata om: vikten av att få tillgång till rätt vård i tid. Vilket är varför avsnittet till stor del riktar sig till yrkesutövare att ta med sig klimakteriet i åtanke vid behandling och diagnos. Kvinnor som får hormonbehandling i perimenopaus svarar bra, men i postmenopaus har inte behandlingen samma effekt – OBS vill förtydliga att alla kvinnor inte behöver hormonterapi, vilket Monika också förklarar mer om!

Psykoaktiva läkemedel och polyfarmaci:

Kvinnor som fick hormonterapi hade 3–4 gånger högre användning av psykoaktiva läkemedel, inklusive sömnmedel, bensodiazepiner, opioider och antiepileptika – läkemedel som ofta förekommer vid förgiftningar i suicidförsök.
Trots detta kvarstod sambandet mellan hormonterapi och självmord oberoende av dessa läkemedel, vilket tyder på att andra faktorer också spelar in.

Sömnstörningar och suicidrisk:

Sömnbesvär, som ofta behandlas med hormonterapi, är en känd riskfaktor för självmord men underskattas ofta inom vården.
Insomni och sömnapné är vanliga hos kvinnor i övergångsåldern och påverkar livskvalitet, psykisk hälsa och självmordsrisk.

Kliniska implikationer:

Studien föreslår att hormonterapi kan vara en viktig markör för ökad suicidrisk, vilket kan användas för att identifiera och övervaka sårbara kvinnor inom sjukvården.
Hormonbehandling bör följas av utökad screening och stöd för psykisk hälsa.
Mer forskning behövs för att förstå hur behandlingsmönster, dos och behandlingstid påverkar suicidrisk.

Klimakteriet eller utmattad? Hur vet jag vilket som är sant för mig?

När symptom som egentligen kommer från menopausen misstolkas som utmattningssyndrom, ångest eller depression, kan det få långvariga konsekvenser både för behandlingen och kvinnans övergripande hälsa.

Ett exempel är hormonella svängningar – som kan uppstå under perimenopausen – leda till förändringar i energi, humör, sömn och kognitiva funktioner.
De kan också tolkas som ökad irritabilitet som är en vanligt följd av utmattning.
Vilket är fullt rimligt. Felaktig behandling kan innebära att man istället fokuserar enbart på att lindra stress och utmattning genom terapi eller medicinering riktad mot depression.

Att se till helheten vid diagnostisering

Om det är utmattning eller depression kan terapi och medicinering vara precis vad den patienten behöver. Men det är också viktigt att komma ihåg de hormonella aspekterna, om de helt utesluts ur bedömningen kan en verklig förbättring utebli, eller i värsta fall, leder felaktig behandling till att symtomen förvärras. Vilket ökar risken för kronisk trötthet och en försämrad livskvalitet.

Utöver de fysiska och psykiska konsekvenserna riskerar en felaktig diagnos att skapa en känsla av att vara missförstådd och isolerad. Kvinnor som inte får den rätta behandlingen känner sig otillräckliga eller skuldbelagda, vilket ytterligare kan fördjupa ångest och depressiva symtom. På lång sikt kan detta även påverka arbetsliv, relationer och den övergripande självkänslan, då de kanske får en felaktig etikett som inte speglar deras verkliga tillstånd.

Källor och tips från avsnittet

Läs mer om Monika Björn och hennes arbete på starkgenomklimakteriet.se och @monikabjorn på instagram.
Dela dina tankar om avsnittet med oss på sociala medier!
Och om du gillar podden, lämna gärna en recension – det hjälper oss att nå fler.

Tills nästa avsnitt hittar du mig på instagram @vevvelowenbok och Youtube Vevve Löwenbok
Tack för att du har lyssnat,
/Vevve