Du kanske har hört uppdelningen av vårt nervsystem i ”Fight or Flight” eller ”Rest & Digest”, som att vårt nervsystem bara har dessa två lägen. Det här är en förenkling som oftast missförstås och jag vill reda ut hur vårt nervsystem faktiskt fungerar.
Rubrikerna i artikeln:
- Nervsystemets uppdelning
- Nervsystemet anpassar aktiveringen efter aktiviteten
- Vår gas är inte farlig!
- Vår broms är inte bara behaglig
- Mer än bara full gas eller tvärbroms
- Inga snabba lösningar, hur gärna vi än vill ha dem
Nervsystemets uppdelning
Vårt nervsystem delas först in i
- det centrala nervsystemet (hjärna och ryggrad)
- och det perifera nervsystemet (resterande nerver som går ut i kroppen).
Det perifera nervsystemet delas upp i två delar:
- Det somatiska nervsystemet är det som styr våra rörelser, det är viljestyrt.
- Det autonoma nervsystemet styr alla automatiska funktioner i kroppen.
Det autonoma nervsystemet delas i sin tur in i tre delar:
- Det enteriska nervsystemet, som styr våra tarmar.
- Det sympatiska nervsystemet, det vi förenklat kan kalla gasen.
- Det parasympatiska nervsystemet, som vi förenklar och kallar bromsen.
Nervsystemet anpassar aktiveringen efter aktiviteten
En vanlig missuppfattning, som jag ser att coacher och andra stress/trauma/somatic-personer fortsätter att sprida och underhålla, är att nervsystemet har två lägen; Fäkta eller Fly (Fight or flight) eller Vila & Matsmältning (Rest & Digest).
Det här är en förenkling, och i förenklingen försvinner den verkliga funktionen.
Likväl som förståelsen för vad vi faktiskt behöver för att må bra.
Uppdelningen är korrekt i det avseendet att dessa två delar finns, och att de jobbar alternerade.
Det jag anser vara problematiskt är när det förklaras som att gasen (sympatikus) bara innebär Fäkta eller Fly. Att detta är den enda nivån, det enda tillståndet som gasen ger oss.
Och att bromsen (parasympatikus) innebär stillhet och vila, samt att det är dess enda nivå.
Vår gas är inte farlig!
När vi benämner det sympatiska nervsystemet som ”Fight or Flight” skapar vi associationen att när den delen av nervsystemet bara är aktiverat är i vi i stressrespons. En stressrespons som är skadlig och måste avbrytas.
Så är det inte!
Istället för att tänka på det som gasen och bromsen som bara kan verka i två lägen; 0 eller 100. Se det som att de verkar från 0 tillochmed 100.
Precis som att vår bil har flera växlar, och att vi kan gasa i 10km/h likväl som 110km/h kan vår gas ge olika mycket aktivering.
Precis som att vi kan bromsa, sänka farten, från 110km/h till 70, till 50, till 40 och fortfarande har fler lägre nivåer att tillgå. Kan vår broms sänka vårt tempo från högt till mindre högt eller medel och lågt. Inte bara direkt ner till vila i ryggläge.
Eller föreställ dig ett vred, likt en volymratt, som går från 1 till 11.
Du kan vrida upp (gasa) flera steg innan du kommer till max, du kan öka från 2 till 3 till 6 till 8 och fortfarande inte vara Fäkta eller Fly (som i denna liknelse är 11).
Du kan sänka (bromsa) från 8 till 7 till 5 till 3 och fortfarande röra dig och interagera med andra.
När du går upp ur sängen, dansar till din favoritlåt, tränar, busar med barnen, går på skogspromenad och mycket mer då är ditt sympatiska nervsystem aktiverat. Då gasar du.
När du försöker hinna med bussen, är stressad över att missa en deadline, oroar dig över din relation då är du också i ditt sympatiska nervsystem. Då gasar du ännu mer.
Vi vill kunna gasa. Både lite, mellan och max.
Att du känner dig uppe i varv när gasen ger sitt allt är ett bevis på att kroppen fungerar som den ska.
Det är inte skadligt i sig.
Det är inte skadligt när det sker ibland och korta perioder.
Det är när du ofta ligger på max med gasen som stressen blir skadlig och behöver avbrytas.
Vår broms är inte bara behaglig
Det parasympatiska nervsystemet kallas ofta ”Rest & digest”. Enligt mig är det inte lika negativt för en nyanserad förståelse av hur vi fungerar som de konstanta posterna och uppmaningarna att stärka vagustonen eller öka vagusaktiveringen. Detta ofta i samma andetag som man svartmålar det sympatiska nervsystemet (gasen) som ett stresspåslag.
Vagusaktivering syns också vid stressreaktionen som kallas ’Uppgivenhetsresponsen’, vilken vid långvarighet leder till utmattning.
Vi har också en stark vaguston när vi spyr.
Det är alltså inte bara behagligt, och ska inte eftersträvas, att alltid bara aktivera bromsen.
Så som vi pratar om bromsen, och framförallt vagusnerven, är den delen ”den bättre delen” av vårt nervsystem. Som att det är denna del vi ska ha aktiverad hela tiden för balans och god hälsa. Och att vi ska göra allt för att aldrig aktivera det sympatiska nervsystemet, gasen.
Om vi inte hade haft nytta av gasen skulle den inte finnas i kroppen!
Balans är att kunna gasa när vi behöver gasa, och bromsa när vi behöver bromsa.
Jag har skrivit mer som vikten av att ha tillgång till gasen OCH bromsen i artikeln Stress – lär dig när du behöver gasa och när du behöver bromsa.
Om du vill lära dig mer om vagusnerven finns också Det du behöver veta om vagusnerven
Mer än bara full gas eller tvärbroms
Så nej, nervsystemet har inte bara två lägen; full gas eller tvärbroms.
Nervsystemet kan variera hur mycket det gasar eller bromsar. Det kan ligga på olika hastigheter och intensiteter. När du har gasat för mycket kommer bromsen in och sänker nivån, inte till noll men till lägre än högt. När du ligger för lågt för den aktivitet du ska göra kommer gasen in och höjer tempot. Ibland till max, oftast inte.
Det är vad som kallas att nervsystemet självreglerar. Har vi varit stressade en längre period, eller varit med om ett trauma kan nervsystemet behöva lite hjälp att hitta tillbaka till sin självregleringsförmåga. Ungefär som att lämna in bilen på diagnostisering eller service behöver vi se över oss själva och fylla på, kalibrera och underhålla något som behöver lite extra tillsyn.
Då kan vi göra vissa saker som stärker kroppens medfödda förmåga att läka sig själv och hitta sin rytm igen. Vila, träna, göra något vi mår bra av. Vi kan också hjälpa kroppen med nervsystemsreglering, vilket jag har skrivit mer om i artikeln Vad är nervsystemsreglering? Och hur gör jag?
Inga snabba lösningar, hur gärna vi än vill ha dem
Att få förståelse för hur vi fungerar fysiologiskt är oerhört värdefullt för att kunna stärka vår hälsa och stötta kroppens förmåga till självläkning.
Kroppen är fantastisk och komplex, och jag förstår att mycket förenklas för att passa in i sociala medier för att få Gilla-markeringar och framställa sig själv som kunnig inom ämnet.
Men det går inte att reducera nervsystemet till en trestegsplan, eller snabb lösning.
Det finns inget facit för hur mycket du ska gasa, eller när du behöver sänka hastigheten för att uppnå optimal hälsa.
Du får prova dig fram och lyssna in.
Du får lära känna din kropp, dina signaler och behov.
Det tar tid, men det är så du hittar när just du behöver gasa lite mer, eller bromsa.
Och när du behöver lite service för att hitta tillbaka till dig själv och ditt välmående igen.
Lästips för dig som vill lära sig mer:
- Stress och den nya ohälsan av Peter Währborg
- Stress, prestation och återhämtning av Anitha Risberg
- Kroppen håller räkningen : hjärna, sinne och kropp vid läkning efter psykiskt trauma av Bessel Van Der Kolk
- Yoga för mindre stress, mer energi & bättre sömn av mig och Majja Lund
No Comments