I avsnitt 60 av podden Förkroppsligad psykologi pratar jag med Martina Kjellman om ”Vad är skillnaden på coach och terapeut?”. Det korta svaret är ”det beror på vad du behöver hjälp med”. Den här artikeln är det långa svaret på hur du vet om du behöver en coach eller en terapeut. Och varför det spelar roll.
Du hittar avsnittet på Spotify och Apple Podcast
Du kan också se det på YouTube
Vad är coachning?
Coachning handlar om förflyttning. Från ett nuläge till ett önskat läge.
Det kan handla om arbetsliv, ledarskap, prestation, riktning i livet, självledarskap eller att bli tydligare i sina val. Coachning bygger på att klienten själv har kapacitet att ta steg framåt, och att coachens roll är att hjälpa personen att se klarare, tänka djupare och agera mer medvetet.
Är coach en skyddad titel i Sverige?
Coach är inte en skyddad titel, terapeut är inte heller en skyddad titel. Coachning är inte reglerat på det sätt som exempelvis psykolog eller psykoterapeut är. Det betyder att vem som helst kan kalla sig coach eller terapeut, oavsett utbildningens längd, djup eller kvalitet.
Det gör att ansvaret flyttas över till individen som söker hjälp.
Vilket innebär att du själv behöver förstå skillnaden mellan coach, terapeut, psykolog eller psykoterapeut. Samt efterfråga utbildning, erfarenhet och mandat, och avgöra vad du faktiskt köper.
Det är ett stort ansvar att lägga på en människa som kanske redan mår dåligt, tvivlar på sig själv eller är desperat efter hjälp. vilket är varför jag bjöd in Martina för att prata om detta.
Med respekt för att människor inte är experimentytor för andras självförverkligande.
Vad får en coach göra? Och vad får en coach inte göra?
En coach får hjälpa människor att tänka klarare, rikta sin energi bättre, förstå sina mål och ta steg framåt. En coach får hjälpa till med självledarskap, riktning, prestation och personlig utveckling inom sitt kompetensområde.
Men en coach ska inte ta sig an allt.
Och jag vet att vi blir bombarderade med säljargumentet ”du behöver bara kunna 10% mer än dem du hjälper för att vara expert”
Men nej nej nej!
Myten att ”Du behöver bara kunna 10% mer än de du hjälper”
Att vilja hjälpa har blivit likställt med kompetens och förmåga att kunna hjälpa.
Och det är direkt oansvarigt, i vissa fall även skadligt för de personer som söker hjälp.
Om en yrkesverksam person ska arbeta med någon psykiska hälsa och välmående behöver hen absolut kunna mer än 10% än klienterna och patienterna hen arbetar med.
Att du bara skulle behöva ”kunna 10% mer än de du hjälper”, är också ohjälpsamt för de som vill arbeta som coacher/terapeuter/behandlare på något sätt.
För de luras ut med falsk övertygelse att utbildningen är sekundär, eller helt oviktig.
Enbart intentionen räcker för att de ska veta vad de ska göra.
Och så drunknar de i självtvivel och imposter syndrom.
Imposter syndrom och ”fake it till you make it”
Det är klart att du känner att du inte kan, om du de facto inte har fått lära dig hur!
Och det är klart att tvivlar när det du har fått lära dig att ”fake it till you make it”.
När vi arbetar med människor har vi ett moraliskt ansvar.
Inte bara att vara engagerade.
Utan att faktiskt vara rustade och kompetenta.
Det gäller oavsett om du kallar dig coach, terapeut, mental tränare eller något helt annat. Om du arbetar med människors mående, kroppar, nervsystem, känslor och psyken, då måste du veta vad du gör.
Och du måste veta när du inte är rätt person.
Vad är skillnaden mellan coachning och terapi?
Coachning är friskvård, och psykoterapeutisk behandling är sjukvård.
Coachning handlar om utveckling, mål och prestation för personer som har god kapacitet.
Psykoterapeutisk behandling handlar om att arbeta med lidande, sjukdom eller psykisk ohälsa.
Därför skiljer det vilken utbildning och kompetens en coach och en psykolog eller psykoterapeut har. Likväl som vad de arbetar med.
Det handlar inte om vad du vill jobba med.
Det handlar om moraliskt ansvar och patientsäkerhet.
En coach hjälper dig att röra dig mot mål, förstå dina hinder och stärka ditt självledarskap. En terapeut eller psykoterapeut arbetar med psykiskt lidande, trauma, depression, ångest, relationella mönster, försvar, sorg, skam och det som kräver ett annat djup, en annan ram och ett annat ansvar.
När en process börjar öppna upp sådant som inte bara handlar om vanor eller riktning, utan om smärta, tidigare erfarenheter, starka känslor eller psykisk ohälsa.
Då räcker det inte att vara duktig på samtal, eller känna lust och nyfikenhet att veta mer.
Då behöver man kunna hålla det som kommer.
Förstå det.
Reglera det.
Arbeta vidare med det.
När ska man gå till terapeut istället för coach?
Om du söker hjälp för trauma, depression, ångest, självskadeproblematik, återkommande destruktiva relationer, stark skam, psykisk ohälsa eller djupa mönster som gör att du fastnar om och om igen, då behöver du inte bara någon som kan ställa bra frågor. Då behöver du någon som har behandlingskompetens.
Många som börjar arbeta med människor gör det ur en egen resa.
De vill hjälpa.
De har hittat verktyg som gjort skillnad för dem själva. De har längtan, driv och hjärta.
Jag tvivlar inte en sekund på att många vill väl. Men det räcker inte att vilja väl om man ska möta människor i deras mest utsatta lägen i livet.
För om någon öppnar upp något stort, djupgående, och eventuellt traumatiskt. Då behöver den som sitter mitt emot veta vad den gör.
Vad säger hälso- och sjukvårdslagen om terapi?
Om man arbetar med att utreda, förebygga eller behandla sjukdom eller psykisk ohälsa, då räknas det juridiskt som hälso- och sjukvård. Då omfattas verksamheten av hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Likväl som flera andra lagar inom patientsäkerhet.
Det betyder att om någon exempelvis arbetar med att behandla ångest, depression, trauma, självskadeproblematik eller andra psykiska besvär, så betraktas det som hälso- och sjukvård.
Legitimerad personal så som psykologer och psykoterapeuter, eller yrkesverksamma med grundläggande psykoterapiutbildning (f.d. Steg 1) som bedriver psykoterapi under handledning kan prövas i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd vid felbehandling.
Det kan INTE coacher eller terapeuter.
Det innebär att om du går till en coach eller aktör som inte omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen, så omfattas inte heller du som klient eller patient.
Den coachen eller terapeuten kan då alltså inte hållas ansvariga om de tillämpar någon behandling eller terapi de inte har utbildning för.
Krav på yrkesverksamma som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen:
- Patientsäkerhetsansvar: Man måste arbeta på ett sätt som minimerar risk för skada.
- Vetenskap och beprövad erfarenhet: Behandling ska vila på evidens och etablerad klinisk kunskap.
- Journalföringsskyldighet: Alla insatser ska dokumenteras i patientjournal.
- Tillsyn från myndigheter: Verksamheten står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
- Anmälningsplikt vid risk för allvarlig skada: Allvarliga händelser kan behöva rapporteras enligt Lex Maria.
- Tystnadsplikt och sekretess: Information om patienten skyddas av lag.
Avslutningsvis så återupprepar jag att ingen behandlingsform, eller yrkeskategori, är rätt för alla. Det handlar om dig, dina behov och var du finner trygghet.
Den här sammanställningen är för att så många har hört av sig, letar och är rådvilla.
”Hur ska jag veta vem jag ska vända mig till?”
Och jag hoppas att du har fått lite hjälpsam vägledning för att din investering i tid, pengar och sårbarhet ska landa så väl som möjligt.
Checklista: Coach eller terapeut?
1. Vad söker jag hjälp för?
- Handlar det mest om riktning, mål, prestation, livsval eller utveckling framåt?
- Eller handlar det om att du mår dåligt, känner dig fast, överväldigad, nedstämd eller har återkommande mönster som gör ont?
Om det handlar mer om svåra livsutmaningar, mönster och vanor som skapar lidande eller ohälsa, snarare än riktning → luta mot terapeut
Om det handlar mer om utveckling än lidande → coaching kan vara rätt
2. Vad händer i mig när jag närmar mig det jag vill förändra?
- Blir det mest motstånd, prokrastinering eller osäkerhet?
- Eller triggas starka känslor som skam, rädsla, ångest eller känsla av att tappa kontroll?
Milt motstånd → ofta coaching
Starka reaktioner eller “det känns för mycket” → ofta terapi
3. Har jag kapacitet att leda mig själv just nu?
Coaching bygger på att du kan ta steg, även när det är obekvämt.
- Kan jag omsätta insikter i handling?
- Eller fastnar jag gång på gång, trots att jag “vet vad jag borde göra”?
4. Har jag något i mitt bagage som fortfarande påverkar mig?
- Finns det tidigare erfarenheter som fortfarande styr hur du reagerar, känner eller relaterar?
- Känner du igen mönster som återkommer i relationer, arbete eller i din syn på dig själv?
Om svaret är ja, och det påverkar dig idag är terapi ofta mer hjälpsamt än coaching
5. Vad längtar jag efter?
- Vill jag bli mer effektiv, tydlig, modig, fokuserad?
- Eller vill jag förstå mig själv, känna mig tryggare, mindre överväldigad, mer i kontakt med mig själv?
Effektiv → coaching
Mindre överväldigad och mer i kontakt med mig själv → terapi
6. Är coachen/terapeuten tydlig med vad hen gör, och INTE gör?
- Säger de vad de jobbar med?
- Säger de också vad de inte jobbar med?
- Nämner de när de hänvisar vidare?
- Pratar de om att olika behov kräver olika typer av hjälp?
En seriös aktör är tydlig med sina utbildningar och vet sina gränser.
En coach eller terapeut som arbetar utanför sin kompetens och utbildning, eller vara allt för alla, skulle inte vara någon jag rekommenderar att gå till.
7. Hur beskriver hen resultat? Får du vara en individ, eller ska du följa en mall?
- Lovar de snabba, garanterade förändringar?
- Eller pratar de om process, arbete och variation?
- Anpassar de efter dig?
- Eller känns det som att du ska passa in i deras metod?
Snabba löften säljer
Processer, att våga ta tid och nyansera är tecken på att någon är seriös och kan sitt hantverk.
En bra process formas tillsammans och utgår från DIG.
En process som trycker in dig i ett färdigt system kommer inte att ta dig dit du vill.
9. Hur använder hen “vetenskap”?
- Hänvisar de till forskning på ett nyanserat sätt? Och kan tolka och nyansera olika källor?
- Eller slänger de sig med ord som neurovetenskap, nervsystem, trauma eller kvantfysik utan att förklara? Och utan någon utbildning som stöttar deras påståenden?
10. Hur känns det i dig när du lyssnar på dem?
- Känner du dig trygg, respekterad och inkluderad?
- Eller känner du dig pressad, otillräcklig eller som att du “måste köpa” för att bli okej
11. Finns det transparens kring utbildning och bakgrund?
- Är det tydligt vad de har för utbildning?
- Är det tydligt om de arbetar inom eller utanför hälso- och sjukvård?
1 Comment
Vilken terapi ska jag välja? Hur väljer jag terapeut? - Vevve Löwenbok
25 mars, 2026 at 06:15[…] Vad är skillnaden på coach och terapeut? […]