Vanliga frågor som uppstår när en försöker navigera i hur söka hjälpa är: ”Vilken terapi ska jag välja?” och ”Hur väljer jag terapeut?”. Den här guiden ger dig vägledning och frågor du kan använda för att förstå: vad skillnaden är mellan olika terapiformer, vad skillnaden är mellan psykolog, psykoterapeut och coach. Även hur du kan veta om du är i fel terapi, och när är det dags att byta terapeut.
I avsnitt 61 av podden Förkroppsligad Psykologi pratar jag med Sofia Viotti om ämnet. Du hittar avsnittet på Spotify och Apple Podcast
Du kan också se det på YouTube
Varför är det så svårt att veta vilken terapi man behöver?
Eftersom jag delar mycket information om känslor, stress och trauma, och erbjuder psykoterapi, är många som hör av sig till mig för råd hur de ska veta vilken terapistil som är rätt för dem, vilken terapeut de ska välja, eller om det kanske kan räcka med att gå en onlinekurs, gå med i ett medlemskap eller läsa några böcker.
Det är helt förståeligt att du kliar dig i huvudet och undrar ”hur vet jag vilken terapi jag behöver?”, för det finns väldigt mycket att välja på. Och det totalt bakvända med systemet är att det är uppbyggt på ett sätt som lägger ett orimligt ansvar på dig som patient: att du ska veta vilken behandling du behöver, vilken terapimetod och terapeut du ska söka dig till.
Som Sofia säger i vårt samtal: i alla andra fall när du mår dåligt eller har ont går du till vårdcentralen, de har koll på vem som kan hjälpa dig och slussar dig vidare. Men här förutsätts du på något sätt ha insikt i vilken terapimetod eller behandlare som kan hjälpa dig bäst.
Så som sagt, det är rimligt att du inte vet till vad eller till vem du ska söka dig. Syftet med den här texten är att ge dig en överblick av terrängen, och en guide hur du kan navigera så att du hittar ditt nästa steg fram.
Steg ett: ska jag söka vård eller personlig utveckling?
Frågor som du kanske går med när du funderar på att söka hjälp är; När ska jag söka psykolog? Hur dålig måste jag vara för att få hjälp? Kan jag pröva mig fram själv, eller behöver jag ta hjälp av någon? Ditt mående och din funktionsförmåga ger den initiala fingervisningen:
Mår du dåligt på ett sätt som innebär faktiskt självskada, eller tankar om det gå in på Självmordslinjen eller ring dem på 90101.
Om du mår dåligt på ett sätt som innebär stor svårigheter i vardagen; exempelvis att du inte orkar ta dig upp ur sängen, eller inte klarar av jobb, relationer och hygien då vänder du dig till vårdcentralen, 1177 eller psykiatrin. I de fallen får du hjälp av en legitimerad psykiatriker, psykolog eller psykoterapeut.
På frågan hur dålig du måste vara för att få hjälp är svaret: du behöver inte vara dålig alls för att få hjälp beroende på var/vilken vård du söker. Ex. psykiatrisk vård ges bara till personer som mår dåligt ”på en visst nivå” eller med vissa svårigheter. Och på vårdcentraler som har psykologer, psykoterapeuter eller kuratorer så beror det på hur lång kö, eller vilken beläggning, de har om du ges tider. Men söker du dig privat finns det möjlighet att arbeta utifrån många olika nivåer av mående.
Kan jag pröva mig fram själv, eller behöver jag ta hjälp av någon?
Det här kanske låter kontraintuitivt att komma från någon som arbetar mot att bli legitimerad psykoterapeut; men du kan komma jättelångt med rätt verktyg utan att direkt börja i terapi. Självhjälp och alternativ till terapi som böcker, onlinekurser och medlemskap kan ge dig en väldigt bra förståelse för dina mönster, dina känslor och hur de hänger ihop med dina relationer och din kropp.
Det var vägen jag tog. Jag visste inte var jag skulle vända mig, och när jag sökte hjälp på en vårdcentral fick jag höra ”men du har ju så mycket kunskap och verktyg, du kan lösa det här själv. Det här är bara slöseri med tid”.
Så jag fortsatte utforska och prova själv, och ju mer jag lärde känna mig själv, ju tydligare blev det också vad jag faktiskt behövde hjälp med. Och till vem jag skulle vända mig.
Självhjälp, medlemskap, onlinekurs eller terapi?
Så den förståelsen var till viss del ett substitut för terapi, men den gav också andra förutsättningar för terapin när eller om du söker det. Både Sofia och jag har märkte att flera av våra medlemmar och deltagare som senare har fortsatt med terapi har kunnat dyka djupare och snabbare, för att de inte behöver börja med att förklara grunderna. De vet redan vad som händer när ångesten tar över, varför ilskan dyker upp just i de situationerna, och hur deras tidiga mönster ser ut.
En riktlinje för om du kan börja på egen hand är hur pass överväldigad du är. Känner du att du har en viss förmåga att reflektera, att du kan ta in ny information och pröva saker?
Då är det ett gott tecken att självhjälp kan vara ett bra första steg.
Känner du däremot att du knappt orkar, att ångesten tar över så fort du försöker titta inåt, eller att du fastnar på samma ställe om och om igen utan att förstå varför?
Då är individuell kontakt förmodligen rätt väg.
Ett annat tecken på att det är dags att söka terapi är om du förstår dina mönster intellektuellt men ingenting förändras. Du vet vad du ”borde” göra, du har läst böckerna, du känner igen dig i allt, men det fastnar inte i kroppen och det händer ingenting i vardagen. Då är du förmodligen redo för något djupare.
KBT eller känslofokuserad terapi, vad är skillnaden?
Ska jag då välja KBT (kognitiv beteendeterapi) eller någon annan terapiform? Och varför verkar KBT vara det enda alternativet inom offentlig vård? Relevanta frågor, och det enkla svaret är att KBT var först med att forska. Psykodynamiska och känslofokuserade terapier (PDT och AFT) var länge ointresserade av det, vilket gav KBT ett försprång i forskningen. Socialstyrelsen rekommenderar behandlingar utifrån forskning, och den forskningen har länge vägt tyngre mot KBT. Men det betyder inte att KBT fungerar bäst för alla.
En snabb särskiljning är att KBT arbetar mer strukturerat med tankar, beteenden och konkreta verktyg. Det finns hemuppgifter, tydliga steg och en plan. Medans PDT och AFT arbetar mer med vad som händer i stunden, i relationen och i kroppen. Vad väcker det här hos dig just nu? Vad händer när vi sitter här tillsammans?
Detta för mig till början av texten, det är i min mening helknas att du ska veta vilken av dessa som ska hjälpa dig. Likväl som att det är skevt att du ska behöva välja.
Mitt råd är att när du väljer hitta en terapeuter som inte är avgränsad till en enda metod. Välj en som har utbildning och erfarenhet att arbeta integrativt och plocka in det som passar dig.
Varför händer ingenting i min terapi?
Det är frustrerande och ibland även läskigt när det känns som att inget händer i terapin. Du söker hjälp för att du mår dåligt, du går dit varje vecka, och ändå känns det som att ingenting rör sig. För en del väcker det också en känsla av hopplöshet: ”tänk om jag är trasig, och om jag aldrig kommer att må bra igen”. Och här vill jag å det bestämdaste understryka att du INTE är trasig, och att du absolut kan må bra igen”
Något som är värt att lyftas är att många som säger att de ”provat KBT utan resultat” har i verkligheten fått tre till fem halvtimmes samtal på vårdcentralen. Det är inte en ”fullvärdig” KBT-behandling. Det är psykoedukation, möjligen några tips och råd, men inte den behandling som faktiskt har forskningsstöd. Systemet är underfinansierat och det får konsekvenser för vad du erbjuds. Så om du har känslan av att ha provat utan att det hjälpte, ta reda på vad du faktiskt fick.
Vad kan du förvänta dig i början av terapi?
Det är vanligt att det känns jobbigare under vissa perioder. Eftersom terapi innebär att du börjar närma dig känslor, tankar och mönster du har tryckt undan. När du börjar titta närmare på saker som du länge har hållit på avstånd väcks de till liv och det är inte ett tecken på att det går åt fel håll. Det är ofta ett tecken på att något händer.
En bra terapeut ska kunna förklara varför du är där du är i processen, och vad som är förväntat. Du ska inte behöva sitta och undra om du är på rätt spår, det ska vara något ni pratar om tillsammans.
När är det dags att ifrågasätta?
Det är omöjligt att säga att ”efter X sessioner bör du kunna känna en rörelse framåt även om du inte är i mål”. Rörelse framåt kan se ut på många sätt: du förstår dina mönster lite bättre, du märker saker du inte märkte innan, eller du och terapeuten har hittat ett sätt att jobba som känns meningsfullt.
Om du tar upp att ingenting verkar hända och får till svar ”det tar tid, vi kämpar på” så skulle jag säga att det inte är ett okej svar. En bra terapeut tar det på allvar, utvärderar tillsammans med dig och är beredd att förändra något.
Och om terapeuten aldrig själv tar upp hur det går, aldrig utvärderar, aldrig frågar hur du upplever det ni gör tillsammans. Det är också ett tecken värt att lägga märke till. Det är terapeutens ansvar att följa processen, inte ditt ansvar att be om det.
Så vet du om du har hittat rätt terapeut, och röda flaggor att känna igen
Det pratas mycket om att man ska känna personkemi med sin terapeut, att man ska testa sig fram tills man hittar någon man gillar. Som att det handlar om att hitta någon man skulle kunna vara vän med. Det kan få dig att byta terapeut av fel anledningar, eller stanna kvar hos fel terapeut av fel anledningar.
Det du faktiskt ska titta efter är om terapeuten får dig att känna dig förstådd, trygg och bemött. Det är inte personkemi det är grundläggande terapeutiska förmågor. En skicklig terapeut har övat upp dem, medvetet och under lång tid. De saknas hos en del terapeuter, och då hjälper det inte hur mycket du försöker.
Psykolog, psykoterapeut eller coach, vad är skillnaden och varför spelar det roll?
Legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut är skyddade yrkestitlar som faller under hälso- och sjukvårdslagen. Det innebär att du som patient har ett rättsligt skydd: behandlingen ska vara evidensbaserad, du har rätt till sekretess, och du kan anmäla om något går fel.
Titlar som ”traumaterapeut,” ”trauma coach” eller ”certifierad terapeut” är inte skyddade. Vem som helst kan använda dem, oavsett utbildning. Det betyder inte att alla som använder de titlarna är oseriösa men det betyder att du inte har något patientskydd om något går fel. Och inom traumaarbete, där du öppnar upp det som är svårast, är det extra viktigt att den som guidar dig vet vad de gör och vad de kan missa. Som Sofia säger i samtalet: har du inte utbildningen vet du ofta inte heller vad du inte vet.
Vad en bra terapeut gör från start
Redan i de första samtalen ska en bra terapeut förklara hur de arbetar, vad metoden går ut på och vad du kan förvänta dig. Du ska inte gå därifrån och undra vad som hände eller varför du pratade om det du pratade om.
De ska också öppna upp för att du får säga till om något inte känns rätt. Det ska vara uttalat, inte något du måste ta initiativ till på egen hand.
En röd flagga som är lätt att missa: terapeuten som aldrig säger ”jag är inte rätt person för dig.” En bra terapeut känner sina begränsningar och hänvisar vidare när det behövs.
Checklista
När du söker, så kan du sortera dina behov
- Påverkar det här hur jag fungerar i vardagen, på jobbet eller i mina relationer? Vänd dig till vårdcentralen först
- Är det mer ett utforskande eller en nyfikenhet på mig själv? Kurs, medlemskap eller självhjälp kan vara ett bra första steg
- Känner jag mig så överväldigad att jag inte vet var jag ska börja? Börja med individuell kontakt, inte självhjälp
- Har jag tankar på att skada mig själv? Ring självmordslinjen, 1177 eller vårdcentralen för en snabb bedömning, vänta inte.
Matchar utbildning och tjänst?
- Vad har personen för utbildning?
- Har en utbildning för det hen anger att hen arbetar med?
- Är det en gedigen utbildning (dvs längre och ges av en etablerad utbildare, eller är det en kortare utbildning som är mer lämpad för inspiration)
- Eller listar hen ”egen erfarenhet” som tillräcklig kunskap?
- Faller deras verksamhet under hälso- och sjukvårdslagen (vilket ger dig patientskydd?)
Första samtalet
- Förklarar terapeuten vad metoden går ut på och hur arbetet kommer se ut?
- Är det tydligt vad ni ska uppnå och ungefär hur lång behandlingen är?
- Känner du att du kan ställa frågor och få raka svar?
- Öppnar terapeuten upp för att du får säga till om något inte känns rätt?
Under behandlingen, kalibrera om du är på rätt väg?
- Om du tar upp att ingenting verkar hända, tas det emot och leder till ett samtal?
- Har ni utvärderat behandlingen tillsammans efter ett antal sessioner?
- Känner du att det finns en rörelse framåt, även om det är jobbigt just nu?
- Kan terapeuten förklara varför du är där du är i processen?
Röda flaggor 🚩
- Terapeuten säger att de ”lämnar sina egna känslor utanför dörren”
- Hen har ingen utbilding
- Du tar upp att du inte märker någon förändring och får till svar ”vi får kämpa på, det tar tid”
- Det finns ingen kommunikation kring vad ni gör, varför, eller vart ni är på väg
- Terapeuten verkar aldrig ifrågasätta om metoden passar dig
- Du känner dig konsekvent missförstådd men det adresseras aldrig
Inga kommentarer