Traumalexikon

Spara som favorit

Vad är fawning? Vad betyder ACE och PTSD? Har jag ett trauma? Är jag gaslightad, eller gaslightar jag andra?

Den här texten är inte till för att diagnostisera dig eller någon annan. Det är ett traumalexikon tänkt att förklara vanliga begrepp som används när det skrivs om trauma. Om du känner att du kanske har ett trauma som du behöver arbeta med kontakta en utbildad psykolog eller terapeut.

Först får du en förklaring för vad trauma är, och vad skillnaden är på en traumatisk händelse och trauma. Sedan listas begreppen i bokstavsordning för enklast översikt. Detta traumalexikon uppdateras löpande.

TRAUMA

En traumatisk händelse är när något går för fort, eller är för mycket, och överväldigar en persons förmåga att hantera det som sker. Det kan vara ett benbrott, en bilkrock, en närståendes död, att ens partner vill skilja sig, omsorgssvikt från föräldrarna under uppväxten och mycket mer. En traumatisk händelse kan alltså vara något emotionellt, psykologiskt och/eller fysiskt.

Men en traumatiskt händelse behöver inte leda till trauma. Beroende på hanteringsförmåga, stöd, dagsform och andra faktorer kan en händelse lämna en person traumatiserad, medan en annan bearbetar det som skett på någon dag och sedan går vidare.

En traumatisk händelse är alltså det som sker, och trauma är det som stannar i kroppen – emotionellt och beteendemässigt, men också funktionsmässigt och underliggande. (1)

En gammal uppdelning är Big T och Little t trauma (trauma med stort T och litet t). Där Trauma ansågs vara en stor händelse, typ krig eller våldtäkt, som gav PTSD. Och trauma var ”mindre” händelser i vardagen, eller barndomen, som inte gav ”riktiga” spår. Idag vet vi att olika händelser lämnar olika spår, och att det inte finns någon trauma-mätskala som gör skillnad på händelser.

Begreppet komplexet trauma används en person upplever flera, kroniska eller återkommande traumatiska upplevelser. Exempelvis omsorgssvikt av en eller flera huvudanknytningspersoner i barndomen, eller flera olyckor eller övergrepp, eller långvarig sjukdom. Termen används även för de omfattande psykologiska, fysiska och emotionella, konsekvenser som fortsätter påverka personen efter händelserna.

ADVERSE CHILDHOOD EXPERIENCES – ACE

ACE’s är stressande eller traumatiska händelser som inträffa under barndomen. De rubbar barnets upplevelse av trygghet och stör säkra, stabila och vårdande familjerelationer. American Psychiatric Association skriver ”Forskning pekar konsekvent på att begränsa ACE’s är centralt för ett barns hälsosamma utveckling och välbefinnande under en individs livslängd”. (2)
Flera ACE’s är kopplats till ökad risk för sämre fysisk och psykisk hälsa, missbruk, sämre utbildning, utsatthet och tidig död.

Läs mer om risk- och friskfaktorer för ACE hos Centre for Disease Controll and Prevention. (3)

Några ACE:s är:

• att se eller utsättas för våld eller i hemmet
• att ha en familjemedlem med aktivt eller periodiserat missbruk
• att en familjemedlem med psykisk ohälsa så som exempelvis depression
• skilsmässa
• en förälders eller familjemedlems dö

Några friskfaktorer/skyddande faktorer är:

• trygga relationer, känna uppmuntran
• att göra saker ihop
• skolgång
• ekonomisk stabilitet och föräldrar med stabilt jobb
• lära sig hantera konflikter på ett respektfullt sätt
• lär sig hantera sina känslor

ACUTE STRESS DISORDER

Acute Stress Disorder (ASD) är ett psykiskt tillstånd som kan uppstå i direkt anslutning till en traumatisk händelse. Några symtom är hög puls, huvudvärk, oro, sömnproblem, illamående. Om ASD håller i sig en längre period övergår det till PTSD. (4)

DISSOCIATION

1177.se skriver om dissociation ”Vid dissociation kan det kännas som att man är avskärmad från sig själv eller verkligheten. Det är vanligt att det känns som att allt är overkligt. Många beskriver att de inte riktigt är medvetna om vem de är eller vad de är med om. De är inte heller medvetna om vad de känner och tänker, eller hur det känns i kroppen. Dissociation brukar beskrivas som att det har blivit en störning i sammankopplingen mellan minnet, medvetandet, sättet man uppfattar sig själv på och hur man förstår och tolkar omvärlden.”

Läs mer på 1177.se om när dissociation kan uppstå och vad som kan hjälpa. (5)

EMOTIONSREGLERING

Emotionsreglering, kallas också affektreglering eller känsloreglering, och kan förklaras som ”förmågan att modifiera intensiteten och varaktigheten av känslomässiga reaktioner”. (6)
Emotionsreglering innebär inte att sträva efter att ”må bättre”, det innebär att reglera upphetsningnivån (arousal) till en nivå där det autonomiska nervsystemet är i balans att kunna reagera optimalt på nästa krav som ställs.

Det här ska inte blandas ihop med Spiritual Bypassing eller Toxic Positivity, där man rangordnar känslor på ett hierarkiskt sätt och försöker att undvika vissa känslor genom att ignorera dem eller bedöva dem.

EMPATITRÖTTHET

På engelska compassion fatigue är trötthet och utmattning inför att känna med andras smärta. Denna stressrespons förekommer bland annat hos personer som har vårdgivande yrken. (7)

EPIGENITIK

Epigenitik är ”cellulära minnen som länkar en cells historia med dess framtida öde”. (8)
Som exempel kan kronisk stress hos en person som genomgår krig eller våld föras över till foster genom att barnets biologiska system ’kodas om’ till följd av förhöjda kortisolnivåer eller aktivering av olika gener. Barnet blir då mer sårbart för exempelvis depression, stress och egna trauman. Här är det också vikta att lyfta att barnet fostras av en eller flera personer med trauma och att det inte går att skilja helt på vad som är nedärvt via gener och vad som kommer till via beteende och miljö.

FAWNING

Fawning är när en person som blir utsatt för ett hot försöker behaga och blidka den som utsätter den första personen för hotet. Personen som blir utsatt kopplar bort sina egna behov för att smälta samman med andras önskemål, behov och krav så att hen kan tillfredsställa och tillmötesgå andras behovs för att försöka avstyra hotet. Detta sker omedvetet då de tror att det är vad som ger dem trygghet, och vad krävs av dem för att få vara i en relation. (9)

Om du vill veta mer rekommenderar jag verkligen den här intervjun med Dr. Ingrid Clayton om Fawning. (10)

FREEZE, FRIGHT, FLIGHT, FIGHT

Jag samlar dessa under en rubrik och denna ordning då Stefan Bracha (11) skriver att FREEZE likväl som FRIGHT följs av försök att fly FLIGHT, och sedan kämpa FIGHT. Detta då ”Byten som förblir ”frusna” under hot är mer sannolika att undvika fångst, eftersom den visuella cortex och näthinnan hos köttätande däggdjur (och, till en mindre grad, av manlig Homo sapiens) utvecklades främst för upptäcka rörliga föremål och inte färg.” (min översättning).

Dessa fyra ovan nämnda är akuta stress reaktioner. Bracha skiljer på Freeze (Hypervaksamhet) och Fright (Tonic Immobility). Där Freeze är ”stanna, titta och lyssna” och hoppas på att undgå att bli upptäckt, för att sedan snabbt kunna fly, eller i värsta fall behöva slåss.
Medan Fright är att spela död och hoppas på att rovdjuret tappar intresset, så att en därmed överlever attacken. Det är i Fright som dissociation och ”shut down” förekommer.
I Freeze är kroppen redo att agera, i Fright/Flopp/Tonic Immobility är kroppen helt avstängd och en kan inte röra på sig.

Flight är alltså att fly. Freeze och Fright är kopplade till rädsla, Flight likaså men också undvikande. Och reaktionen är som de två ovan för att minska hotet, röra sig mot trygghet och öka sannolikheten för överlevnad. Hotet kan komma när en person upplever risk att bli avvisad, eller känner sårbarhet i en ny situation. Så hen dricker, jobbar hela tiden, eller gör annat för att fly hur situationen eller hur det känns.

Fight, eller Fäkta/Slåss/Kämpa på svenska, kan komma när en person uppfattar att hen är på väg att bli skadad, sviken eller mista sin trygghet. Försvaret kan vara verbal eller fysisk, vänt ni mot sig själv eller ut mot någon annan. Syftet är att återfå känsla av trygghet.

En skillnad som är aningen förenklad men brukar göras är att om jag känner att jag inte kan påverka min situation blir min reaktion Freeze eller Fright. Om jag känner att jag kan påverka blir reaktionen att Fly eller Fäkta.

GASLIGHTING

Gaslighting är en form av psykologisk manipulation där någon annan får dig att tvivla på dig själv, din sanning, din upplevelse och dina tankar. Detta sker oftast i nära relationer, så som förälder till barn, mellan vänner eller i kärleksrelation, där det byggs upp förväntan och beroende med emotionell otillgänglighet. Och kärleksbombning och att överösa med att komplimanger varvas med att trycka ner och förminska. Men kan även ske i andra sammanhang.

Läs Gaslighting, när du inte blir hörd eller lyssnad på hos Näthatshjälpen (12) om du känner att du blir utsatt för detta.

KROPPSBASERDE METODER

Den definition av kroppsbaserade metoder jag använder är ”metoder som är rörelsebaserade och kontemplativa, med fokus på interoception och medveten närvaro”. Definitionen utgår från Schmalzl m.fl. (2014) definition ’Movement-based embodied contemplative practices’. (13)

Det vara vara strukturerade rörelser så som yoga, pilates, koreograferad dans, gymträning, promenader och liknande. Eller ’icke-linjära’ rörelser så som fridans, utforskande rörelser sittande, stående, gående eller liggande. Det kan också vara att skaka, hoppa, rulla, stryka, massera, sträcka, krama, trycka, dra och mycket mer.

Syftet med kroppsbaserade metoder är att jobba med kroppen som ingång, nedifrån och upp (eller bottom up som det kallas) och reglera fysiologisk, emotionell och psykisk aktivering.

Kroppsbaserade metoder ersätter inte samtal eller terapi, de är tänkta att komplettera och samarbeta med dem. Att använda kroppen som ingång är ett verkningsfullt sätt att arbeta med kroppens tänkta regleringsfunktioner. Och bryta negativa reaktioner.

Men du behöver också huvudet för att göra mening av, och kontextualisera, det som hänt och hur du reagerar.

NERVSYSTEMSREGLERING

Nervsystemsreglering är något som sker, eller ska ske, automatiskt. När någon hoppar fram och skrämmer dig, eller när du är ute och joggar, ska din puls gå upp. När du inser att det bara var en vän som busade med dig, eller när du kommer in från löprundan, ska pulsen gå ner.

Vid långvarig stress och trauma, kan kroppens förmåga till självreglering rubbas och det finns då vissa saker vi kan göra för att hjälpa kroppen hitta tillbaka till sin förmåga.

Läs mer om det i artikeln ”Vad är nervsystemsreglering? Och hur gör jag?” (14)

Nervsystemsreglering och emotionsreglering kan också ingå i det som kallas somatic regulation eller somatisk reglering.

Posttraumatic stress (PTS) och Posttraumatic Stress Disorder (PTSD)

Posttraumatic stress (PTS) är reaktionen som sker vid en traumatisk händelse. Denna lägger sig efter en stund (kroppen självreglerar) och är alltså en fullt frisk reaktion och inte mental ohälsa.

Posttraumatic Stress Disorder (PTSD) är när stressen och andra negativt hälsopåverkande konsekvenser, det som nämns ovan under Acute Stress Disorder (ASD), fortsätter efter en månad.

Några symptom för PTSD är:

• påträngande minnesbilder, du återupplever händelser (flashbacks) och har mardrömmar
• du undviker allt som påminner eller eventuellt kan påminna om traumat
• du känner dig nedstämd, trött och har försämrat minne och sömnsvårigheter
• du är hypervaksam och rädd och lättirriterad

Det finns även C-PTSD, komplex PTSD och det omfattar även de mer interpersonella reaktionerna och symptomen som kan komma till följd av komplex trauman. Exempelvis att känna sig värdelös, skamfylld och ha svårt att hantera känslor.

Läs mer om PTSD och hur du kan söka vård på 1177.se Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD (15)

POST TRAUMATIC GROWTH

Post Traumatic Growth (PTG) är en term som myntades av Richard Tedeschi och Lawrence Calhoun (16). PTG beskriver transformationen som en person kan genomgå efter en traumatisk händelse. Att hen stärks och växer efter att ha lärt sig hantera traumat.

Detta brukar upplevas i tre områden; 1) personen känner att hen har blivit bättre på, och uppskattar mer, relationer till andra. 2) Personen får en stärkt självbild och självkänsla. Samt ökad resiliens och acceptans. 3) Personen får en mer positiv livssyn. (17)

RESILIENS

Resiliens kan både beskriva egenskapen eller processen att ha styrka att hantera utmaningar eller återhämtningsförmåga att studsa tillbaka efter svårigheter. (18)

Resiliens handlar inte om att aldrig bli knockad, eller att härda ut. Det är ta sig tillbaka efter en utmaning. Denna förmåga går att träna upp.

SEKUNDÄRT TRAUMA, SEKUNDÄR TRAUMATISK STRESS

Sekundär trauma eller sekundär traumatisk stress (STS) Känslor och psykologiska och fysiska reaktioner som uppstår hos personer som jobbar med trauma/traumatiserade personer eller som tagit del av en traumatiserande händelse som en annan person upplevt. Detta leder till stress och symtomen kan likna de som uppstår vid posttraumatisk stressyndrom. (19)

TRAUMA BONDING

Trauma bonding, eller traumatiskt band på svenska, är en metod som triggar hormoner i hjärnan som får dig att känna att det som händer är en livsomvälvande händelse, och att du behöver den andra personen för att känna så igen. Precis som i gaslighting varvas höga känslotoppar med att bli nedtryckt, vilket skapar en stark längtan att få komma tillbaka till den härliga känslan igen (20).

Detta kan ske med en ganska liknande maktdynamik mellan två traumatiserade personer som hittar varandra i sin traumatisering, exempelvis missbrukare som blir medberoende eller våldsoffer som blir varandras emotionella kryckor. Det kan också ske i en obalanserad maktdynamik när en ledare, lärare, guru, utbildare eller liknande bryter ner deltagare eller elever för att sedan göra dem beroende av ledaren för att byggas upp igen. Det här används av för att du ska sätta dem på piedestal och köpa det de säger (och det de säljer).

Yogalärare som har som mål att få elever att gråta…
Coacher som säger att alla trauman måste upp på bordet…
Faciliterare som maxar breathwork och shadow work för att få reaktioner…
De kallar detta tough love och menar att de här metoderna och reaktionerna visar att deltagaren har förstått, nått mognad och har mod att möta sig själv.

Med kroppen som ingång – boka samtal med mig

Jag är nu färdigutbildad 300 timmar traumaanpassad yogalärare och väver in de kroppsbaserade metoderna när jag arbetar med samtalsklienter. Så vill du kombinera samtal med traumaanpassade kroppsmedvetna övningar för att lära dig hur du kan hitta trygghet i din kropp – och använda den som ett stabilt ankare och kompass när du känner dig stressad? Boka ett första samtal med mig idag.

Källor

1. Harricharan, S., McKinnon, M. C., & Lanius, R. A. (2021). How Processing of Sensory Information From the Internal and External Worlds Shape the Perception and Engagement With the World in the Aftermath of Trauma: Implications for PTSD. Frontiers in Neuroscience, 15, 625490. https://doi.org/10.3389/fnins.2021.625490

2. What Are ACEs? American Psychiatric Association

3. Centre for Disease Controll and Prevention – Risk and Protective Factors

4. U.S. Departement of Veterans Affairs. PTSD: National Center for PTSD

5. Vad är dissociation och hur kan jag få hjälp med det? 1177.se

6. Verdonk m.fl. (2020). Toward a Refined Mindfulness Model Related to Consciousness and Based on Event-Related Potentials. Perspectives on Psychological Science. Vol. 15(4) 1095–
1112. https://doi.org/10.1177/17456916209064

7. Sprang, G., Clark, J. J., & Whitt-Woosley, A. (2007). Compassion fatigue, compassion satisfaction, and burnout: Factors impacting a professional’s quality of life. Journal of Loss and Trauma, 12(3), 259–280. https://doi.org/10.1080/15325020701238093

8. Epigenetik – cellens minne – påverkar utvecklingen av sjukdom.

9. The Fawn Response: How Trauma Can Lead to People-Pleasing

10. The 4th ”F” (FAWNING) with Dr. Ingrid Clayton.

11. Bracha, S. (2004) Freeze, Flight, Fight, Fright, Faint; Adaptationist Perspectives on the Acute Stress Response Spectrum. CNS Spectrums. Vol. 9, Iss. 9, (Sep 2004): 679-685. DOI:10.1017/S1092852900001954

12. Gaslighting, när du inte blir hörd eller lyssnad på, Näthatshjälpen

13. Schmalzl, L., Crane-Godreau, M. A., & Payne, P. (2014). Movement-based embodied contemplative practices: Definitions and paradigms. Frontiers in Human Neuroscience, 8. https://doi.org/10.3389/fnhum.2014.00205

14. Vad är nervsystemsreglering? Och hur gör jag?

15. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD 1177.se

16. Growth after trauma. Why are some people more resilient than others—and can it be taught?

17. Tuck, D. & Patlamazoglou, L. (2019) The Relationship Between Traumatic Stress, Emotional Intelligence, and Posttraumatic Growth. Journal of Loss and Trauma. 24:8, 721-735, DOI: 10.1080/15325024.2019.1621543.

18. Psykologilexikon – Resiliens.

19. Våld i nära relationer : socialt arbete i forskning, teori och praktik av Eveliina Sinisalo, Linn Moser Hällen

20. Trauma bonding av Tjejjouren Dalia i Borlänge

Spara som favorit